top of page

Historia

Engeltofta är ett lysande exempel på tidens påkostade villaarkitektur och en intressant dokumentation över Gävles grosshandlarepok. Fastigheten med dess byggnader ger en inblick i tidens ekonomiska och sociala leverne, där representation, umgänge och friluftsliv var viktiga ingredienser. De senare går också som en röd tråd genom byggnadens framtida verksamheter med pensionat, semesterhem och restaurang.

Grosshandlare Bengt Gustaf Kronberg och hans fru Augusta, f Lindh, lät år 1882 uppföra dagens huvudbyggnad som representationsbostad och sommarnöje. Den utgör tillsammans med familjens bostad Riksdrotsen 1 i Gävle ett representativt exempel på vad en förmögen grosshandlarfamilj kunde inneha vid sekelskiftet 1900. Byggnaden skiljer sig avsevärt genom sin arkitektur och storlek ifrån kustens övriga sommarvillor med sina panelklädda fasader, listverk och stuckaturer.

Som arkitekt och byggkontrollant anlitades stadsarkitekten Erik Alfred Hedin och som byggmästare Nils Petter Andersson. Här valdes en arkitektur i sten med en ståtlig och påkostad exteriör i engelsk villastil med nyantika drag och många fasadutsmyckningar, som ännu är intakta. Det blev en slottsliknande, tyngre arkitektur med profilerade takfötter och fönster överstycken. Engeltofta var från början en storslagen anläggning med huvudbyggnad, trädgårdsmästarbostad, lusthus, badhus och växthus, av vilka de två sistnämnda nu är rivna.

Sonen Erik Kronberg lät bygga till huvudbyggnaden, men det är oklart exakt vilket år. Tillbyggnaden utfördes i samma stil som den ursprungliga byggnaden och det är troligt att stadsarkitekten E A Hedin medverkade även här. Dock saknas signerade ritningar eller andra dokument, som styrker detta. Tillbyggnaden åt väster innehöll sovrumssviter, gästrum och personalrum. Takkupor tillkom och vinden inreddes. Interiörer med generösa sällskapsutrymmen var elegant möblerade i tidens smak. En del nya möbler inköptes och vissa gamla fick enligt foton ny placering.

Huvudbyggnaden har fortsatt att genomgå ombyggnader för anpassning till ny verksamhet med annat innehåll. Fasaden är relativt välbevarad, däremot har interiören genomgått åtskilliga förändringar sedan familjen Kronbergs tid. Kvar finns bland annat stuckaturer, paneler, dörrar samt några eldstäder. Även trädgården och parken har under årens lopp genomgått stora förändringar.

Fastigheten är sedan år 2005 klassad som ett kulturhistoriskt arv och skyddad genom ny detaljplan inklusive skyddsbestämmelser. Förutom arkitektur- och byggnadshistoria rymmer fastigheten trädgårdshistoria, samhälls- och personhistoria samt pensionatsrörelsens historia.

ÄGARE TILL ENGELTOFTA GENOM ÅREN
 

1824

Grosshandlarparet Carl Gustaf och Carin Örn

1871

Grosshandlarparet Bengt Gustaf (B-G) och Augusta Kronberg

 

1882

Engeltofta uppförs efter ritning av E A Hedin

1901

Erik (son till Bengt Gustaf Kronberg) och Ninni Kronberg (Greta Kronberg i ett andra äktenskap)

 

1924

Hilma Johansson Hammarin

1933

Arrende (ägare 1936) Oscar och Anna Zedren

1945

Semesterhem SKF Hofors Arbetareförening

 

1980

Sigvard Lindfors

 

1980

Gävle Kommun

 

2007

Nya Engeltofta AB, Mats Söderström mfl

2020

Engeltofta Fastigheter AB, Gästrike fastigheter AB

790d8fea-62ef-47bb-80ff-3a7548024511.jpg
GROSSHANDLARENCARL GUSTAF ÖRN (1776–1843)
 

Den tredje kände markägaren till Engeltofta var från 1824 grosshandlaren Carl Gustaf Örn.
Han föddes 1776 i Gävle som ett av sju barn till tröj- och strumpfabrikören, handelsmannen Carl Johan örn och hans hustru skeppardottern Christina Axmar.

Carl Johan Örn avled 1781 endast 48 år gammal och burskapet övertogs av änkan Christina, som sedan i 30 år fortsatte att driva handelsrörelse i samarbete med olika handelspartners. Hon blev den andra kända kvinnan i Gävle att stå som ägare till flera skepp. Tillsammans med sonen Carl Gustaf bildade Christina Handelsbolaget Christina Axmar & Son som sedan övergick i Handelsfirman Gustaf Örn & Co. Varuhandeln omfattade spannmål, bryggerimalt, sill, tjära, Falu rödfärg, kaffe, portvin, stångjärn och ull. Carl Gustaf var också redare och ägde sex, nu kända fartyg.


 

Carl Gustav Örn
CATHARINA HELENA ÖRN (1790–1870)

Catharina Helena (Carin) Lindh kom 1814 till Gävle som maka till grosshandlaren Carl Gustaf Örn. Hon föddes i Östanfors, Kopparberg, Dalarna, som äldsta dotter till stadsrådmannen och handelsmannen Johan Daniel Lindh och hans hustru Barbro Elisabet Ihrman.

Fru Örn ska i sin krafts dagar ha varit en ovanligt duktig husmor, som i minsta detalj deltog i arbetet i det stora och gästfria grosshandlarhemmet. Här fanns naturligtvis också flera anställda, som fru örn på ett gammaldags maner basade över.

Det finns flera berättelser från detta hem, exempelvis
”Till jul slaktades en stor gris och en oxe, varvid köksan och kusken fick sina drickspengar i proportion till sina omhuldade djurs storlek.” I huset fanns massor av ostindiskt porslin och tre vita tallrikar. De tre sistnämnda användes i vardagslag. även hästarna hade de bästa selar med beslag av äkta silver. De lånades ibland ut till landshövdingens hästar.

 

3651a6f2-9ecc-46c7-ad0e-6151ff5f6486.jpg
Carin Örn
16cfa4ce-f1e9-4eff-8925-010a92c16613.jpg
GROSSHANDLARE GUSTAF KRONBERG (1819-1901)


Från år 1871 ägdes Engeltofta av Bengt Gustaf Kronberg. Han föddes i Ljusnarsberg i örebro län, som son till bergsmannen Eric Kronberg och hans hustru Stina Ulrika (Ulla) Törnblom. Makarna fick sju döttrar och sex söner. Vid 18 års ålder började Bengt Gustaf sin bana som bodbiträde hos handlanden C E Montan i Falun. Kronberg flyttade efter tre år till Gävle och örns handelshus, som han 1845 övertog och utvecklade.

Kronberg koncentrerade sin verksamhet till ett fåtal branscher och gjorde där betydande investeringar, främst för malttillverkning. Bryggeriindustrin i Gävle var under andra hälften av 1800-talet mycket omfattande och behovet av malt var därför stort. Tillverkning av malt bedrevs av flera mälterier, varav Kronbergs var det största. Tillverkningen uppgick i slutet av 1890-talet till 650.000 kilo malt årligen. Hans mälterier låg först på Stora Holmen och senare i fabriken vid Ruddammsgatan.

Gustaf Kronberg
SARA ELISABET AUGUSTA KRONBERG (1831–1905)

Augusta Lindh föddes i Falun som enda barn till den förmögne spannmålshandlaren, bergsrådmannen, Riddaren af Kungl Wasaorden, Daniel Gustaf Lindh och hans hustru Sara Andrietta Ernström. Paret bodde i en ståndsmässig bostad efter Slaggatan i Falun med ”tvenne förstugor, kök med handkammare, nio rum och tre vindskamrar”. Paret ägde ytterligare fastigheter i samma kvarter, som efter D G Lindh döpts till Bergsrådmannen. Dessutom ägde Lindh den vidsträckta egendomen Karlberg, där han drev lantbruk och familjen hade sin sommarbostad. Daniel Gustaf Lindh efterlämnade 532 983 kr (idag cirka 25 Mkr), som ärvdes av dottern Augusta.

Skärmavbild 2022-03-23 kl. 19.51.24.png
Augusta Kronberg
c6d1a376-5b2e-4515-852f-969876b52563.jpg
STADSARKITEKTEN ERIK ALFRED HEDIN (1852–1925)

Med hänsyn till stadsarkitekten E A Hedins omfattande verksamhet är det tveksamt om han själv hade tid att längre stunder utnyttja ett sällskapsrum.

Erik Alfred Hedin föddes i Hagtorp, Torshälla där hans far var byggmästare, vilket påverkade det framtida yrkesvalet. Direkt efter studier vid Konstakademien och praktik hos några kända stockholmsarkitekter kom han 1877 till Gävle som stadsarkitekt. Under sin sedan 45 år långa tjänstetid satte Hedin en stark prägel på Gävles stadsbild med flera monumentala byggnader men också nya stadsdelar. Verksamheten innefattade så gott som alla byggnadstyper, stort som smått och även stadsplanering. Många gånger förenades Hedins roller som representant för staden, privatarkitekt, beställare, prisdomare och entreprenör, en nu helt otänkbar kombination.

Erik Hedin
ERIK KRONBERG (1870–1930)

Erik Kronberg föddes i Gävle, där han också avled. Efter studier vid Högre allmänna läroverket i Gävle praktiserade han i Tyskland och England. Före faderns död inträdde Erik tillsammans med prokuristen Jean Melinder som delägare i B G Kronbergs Spannmålsaffär & Maltfabrik. Genom en tillbyggnad av lokalerna 1898 utökades tillverkningen med lageröls- och pilsnermalt. En ytterligare tillbyggnad genomfördes 1906. Efter B G Kronbergs frånfälle 1901 drev Erik faderns rörelse vidare fram till 1915 då han bildade AB B G Kronbergs Maltfabrik tillsammans med några bryggeriägare från Gävle m fl städer.

Efter 1922 med avveckling av handelsrörelsen samt försäljning av maltfabriken övergick Erik till annan verksamhet. Han bedrev sedan genom Erik Kronberg AB agenturer med försäljning av grossistvaror, bl a kaffe och bomull, men också agenturer inom försäkrings- och bilbranschen exempelvis återförsäljning av bilfabrikaten Reo, Fiat och Overland. I flera företag, främst inom varvs- och rederibranschen, men också Gefle Porslinsbruk AB, samarbetade E Kronberg med sin barndomsvän, skeppsredaren Erik Brodin.

3736385c-44af-49b1-a2c8-d0307ac90322.jpg
Erik Kronberg
5625ea49-6500-4faa-8c92-7b27cdd81cf3.jpg
MARIA JOHANNA (NINNI) KRONBERG (1874–1949)

Ninni Berggren föddes i Gävle som dotter till lotskaptenen Anders Victor Berggren och hans hustru Caroline Louise Stuart. år 1896 gifte sig Ninni med grosshandlaren Erik Kronberg, son till Bengt Gustaf Kronberg. Makarna, som inte hade några barn, separerade 1925. Ninni Kronberg avled i Lund och efterlämnade brodern, kapten Anders Gerhard Berggren.

Genom giftermålet väcktes ett intresse för familjens maltfabrik och dess processer. Ninni, som inte hade någon akademisk utbildning, påbörjade tillsammans med sin man en vidareutveckling av A J M Jensens metod för framställning av jäst, vilken 1919 resulterade i ett patent till Erik Kronberg.

Ninni Kronberg
HILMA JOHANSSON HAMMARIN (1863–1946)

Engeltofta blev 1924 Pensionat Engeltofta efter att fröken Hilma Johansson Hammarin köpt fastigheten med byggnader och inventarier för 82 500 kr. Samma år återfinns hon också som köpare av Kronbergs Persbacka Gård. Det är idag svårt att greppa hennes livshistoria och flera frågor återstår att lösa.

Hilma Johansson Hammarin föddes på ett litet torp i Hammarö, Värmlands län och började tidigt arbeta inom restaurangbranschen i Karlstad. Hon flyttade 1892 som ensamstående mor med två söner till Gävle. Hennes första anställning där var på Stadshotellet. Hilma innehade sedan ett par ölhallar och var under en period föreståndare för Värdshuset – sedermera Standard. En anställning vid Stadshotellet i Hudiksvall finns också dokumenterad. Parallellt med Engeltofta drev hon åren 1927–1928 Olympia matsalar och kafé. Det finns också obekräftade uppgifter om ett restauranginnehav i Uppsala.

ff145d67-a937-41a3-a5a9-260009469378.jpg
Hilma
492794c9-d4c8-474d-a26e-51e1f71a98f1.jpg
OSCAR ZEDRÉN (1890–1941)

Oscar Zedrén föddes i Österbor, Österfärnebo och började tidigt sin bana inom restaurangbranschen med praktik vid Strand hotell och Centralhotellet i Gävle. Han reste sedan utomlands för praktik bland annat till Frankrike, England och Tyskland. Efter återkomsten till Sverige 1914 fick Zedrén anställning som hovmästare vid Baltiska utställningens restaurang i Malmö och innehade sedan motsvarande anställning vid Grand hotell i Stockholm.

Oscar Zedrén gifte sig 1916 med Anna, Ljungberg. Makarna fick fyra barn, varav de två sönerna och en sonson fortsatte inom restaurangrörelsen.

Oscar Z
ANNA ZEDRÉN (1894–1978)

Anna Ljungberg föddes i Yxnerum östergötlands län och ägnade sig tidigt åt hotellverksamhet. Makarna Oscar och Anna Zedrén träffades på Grand hotell i Stockholm, där Anna arbetade som receptionist.

Efter att under många år stöttat sin man i arbetet övertog Anna Zedrén under några år efter Oscar Zedréns död chefskapet för hotellen i Gävle, innan sonen Rolf tog vid. Förutom avveckling av Engeltofta påbörjades hösten 1939 en avveckling av hotellverksamheten vid Grand hotell med nedläggning året därpå. Fastigheten, som sedan hyste många olika hyresgäster, såldes 1970 till Gävle kommun.

7041c5dd-52ec-4746-86a4-5133c3b5c273.jpg
Anna Z
298b0980-23a0-4710-ba8c-61bc9a15fc2d.jpg
SIGVARD LINDFORS

Byggnaden på Engeltofta stod i stort sett oanvänd till 1944 då Zedréns sterbhus sålde fastigheten vidare till SKF Hofors arbetareförening med följande förbehåll: ”Köparen garanterar att å fastigheten icke bedrives yrkesmässig vare sig hotell- eller restaurangrörelse. Vite 100 000 kr att utbetalas till familjen Zedrén.”

Rätten till två veckors semester infördes i Sverige 1938 och därmed blev sommarledighet något som alla fick ta del av. Många företag satsade på semesteranläggningar för sina anställda. Engeltofta var med vissa förändringar lämpligt för ändamålet.

En ombyggnad genomfördes och en annexbyggnad uppfördes. Det populära semesterhemmet för arbetarna och deras familjer öppnades med stort firande midsommarafton 1945. Växthusen och den omfattande trädgården som under 1940-talet hade utvidgats, lades ner på 1950-talet. Växthusen flyttades till Hofors och badhuset revs under denna period.

Sigvard L
bottom of page